Operationen gick tydligen bra, för jag verkar vara kvar.
Det går framåt, jag mår bättre för var dag som går, och jag har varit hemma sen i lördags kväll. Jag tillbringar min tid på dagarna med att äta konstant, vilket är en ganska udda grej, eftersom livet innan det här har varit ett jävla passande på vad man ska eller borde, eller inte borde äta. Weird, men ganska befriande ändå. Har inte haft särskilt ont alls i operationssåren , men däremot en överjävlig träningsvärk efter att ha legat på operationsbordet, uppspänd som Tarzan på krysset, men annars har det varit helt okej. Jag är så jävla glad över att det äntligen är klart, och att jag än sålänge verkar må bra utan krångel. Men man ska fan inte ropa hej, så jag chillar och gör det jag ska med yttersta noggrannhet, för går det åthelvete så ska ingen kunna skylla på att det är jag som har dabbat mig.
Jag tar mina små vitaminpiller och ger mig själv goa sprutor i magen varje dag och tar hand om mig som fan. Nu ska jag ta hand om mig som fan ännu mer tillsammans med Åke och Erik. De har en ny grej jag måste läsa, och risken är stor,( som vanligt) att jag blir smått manisk.
De påstår tragiskt nog att det är den sista vintern de dyker upp.
Jävla småaktigt, om man frågar mig.
Over & Out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar