torsdag, oktober 23, 2008

Dödsmagnet-ahhh

Om Hetfield finns som uppblåsbar, please let me know-ahhh!!

The day that never comes-ahhh!!





Vi säger så, sålänge.
Gör nåt vettigt nu.
Själv ska jag dammsug-ahhh!!

So-ffan heller!


En sån här fick mig att gråta som en unge igår eftermiddag.
En hjärtskärande gråt som hulkades fram i attacker som inte ville upphöra, med snorelva på överläppen.
Jag hade slitit som ett djur med att få av befintlig klädsel från en fåtölj, en tvåsits och en tresits, för att kränga på en annan klädsel av annan färg. Det tog sin lilla tid det där, och allt jävla jobb bara för att sen upptäcka att det fattas ett fodral till EN sittkudde.

Man skulle kunna säga att härefter följde ett kaos som inte går att beskriva i ord.

Detta var ytterligare ett i raden av bevis på att allt jävelskap som händer mig är NOGA uträknat.


Alla vägar bär till D.O.O.M. var det va?



Over&Out

söndag, oktober 12, 2008

Hipp,Hipp


Jag fyller år idag.
I år igen, alltså, blir man påmind om att åren bara går, och går, och går, och går.

Man kan dra till med en liten flashback om man vill,
för att hålla lite koll på stora händelser i mitt liv.
Som till exempel att det idag är 27 år sen jag slutade suga på tummen.
Ett stort beslut på den tiden.

Året var 1981, jag hade lila velourdress med en broderad snigel på bröstet och tänkte väl att
enough is enough.

torsdag, oktober 09, 2008

F.I.L.G.B


Fuck It,
Let´s Go Bowling.

måndag, oktober 06, 2008

Och så en tanke. Och en Saxofon.

En tanke på Mamma flög förbi.
Hon susar förbi när man minst anar det nuförtiden.
Nästan bara sköna minnen nu.
Man blir varm i hjärtat då.

Betyder det att själen är ganska okej igen?

Just Dance

Idag är det bara musik som den här som får mig att kunna göra det jag ska.
Högsta volym i Emmpeetren och så repeat, så händer det grejjer. Häh!
Fjortis-Måndag de luxe, indeed!

torsdag, oktober 02, 2008

Life, oh, Life






Ibland så händer saker som verkligen gör skillnad, som får livet att bli nånting annat än vad man hittills visste, och som får en att vackla lite, där man står och glor med fånig blick och tungan hängandes i ena mungipan.

Och darriga ben, icke att förglömma.