I dub Thee

Härmed utnämner jag M till Människobyns nya

Obegriplighetsminister.




Grattis.

Det var jag.

Jo. Det är säkert. Det var jag som översatte StarTrekfilmerna.
I allafall en liten bit.
Nämligen den lilla biten där jag fick hjärnsläpp och försökte hitta nåt som funkade på svenska.
Jag menar, det fattar ju vemsomhelst att man inte kan heta Chewbacca.
Det går ju fan inte att översätta.

Tuggback

Fick det bli.

I´m all fucked up, uhh, uhh,uhh.

Sover illa på nätterna som fan. Drömmer en massa konstiga saker som inte verkar vettiga alls, ett jävla virrvarr av knas. Allt detta drömmande resulterar i en satans trött jävla Hellfire som vaknar en halvtimme EFTER det att hon borde ha skickat sina ungar till skolan. Hur jävla värdelös får man bli?

Tydligen precis hur jävla värdelös som helst, för igår ringde jag och idiotskällde på nån stackars människa på Bredbandsbolaget. Helt i onödan. Kom inte ut på nätet och fick totalt psykbryt, varpå jag ringer upp och säger att Nu jävlar ska ni fan fixa till den här förbannade jävla kuk-uppkopplingen ni tillhandahåller, för skiten funkar ju förhelvete ALDRIG!!

Personen i luren säger att de ska kolla upp vad det kan vara för fel, och sedan meddela sig via sms när det är åtgärdat. Snällt.
Men jag blir oxtokig och vrålar att de kan ta sina jävla sms och köra upp i arslet, för det ska fan fixas NU!!

Personen i luren garvar.
Jag svär igen,och slänger på luren i örat på Personen i andra änden. Så jävla pubertaltöntigt. Fan också.

Visar sig sen att jag har klickat omkring i burken i rent vansinne och ändrat en massa obegripligt skit som har med nätuppkopplingen att göra. Smart. Jävligt sweet.

Nåt som M fixar på tre sekunder och sen flinar rått, nästan hånfullt. FAN också.


Punch my face, Wake me up.

En Kylskåpskall.

Brorsan hade läst nånstans om någon som hade traskat omkring på Mount Everest och på vägen upp passerat minst nio ihjälfrusna människor som sökt spänning och äventyr, eller vad det nu är de jävla dårarna är ute efter. De kom dit och frös ihjäl.
Spännande. Jätteäventyrligt.


Jag tänkte väldigt mycket på de där ihjälfrusna människorna när jag låg i tältet i lördags natt,fullt påklädd, i dubbla sovsäckar och höll på att frysa ihjäl.

Kändes nästan som att jag hade en hel del gemensamt med de där nio på berget.

Så jävla mycket äventyr och spänning var det fan inte.
Bara ytterligare ett bevis på att man tänker med arslet alldeles för ofta.

Men Åke, förhelvete!

Det måste hända nåt nu! Man står inte ut med att se Erik på det här viset, han har fan inte rakat sig på en vecka minst, han har haft samma jävla kostym på sig hur längesomhelst, och han stinker av gammal avdunstad Whiskey. Angela kan man inte snacka med, och Halders får man inte tag på heller, så det börjar bli lite smått panikartat här, om du hajjar.
Den totala katastrofen infann sig i måndags eftermiddag när han tvingade mig att spela
"finns i sjön." Elva gånger i rad!!



Jobba Åke! Jobba förfan!

Oh, dear Lordi.

Eller



"Åh du milde tid vad har han på fötterna! "


Svea, född 1922

The sound of work.

Tio timmars beep-beep-beep-beep-beep-beep-
beep-beep-beep-beep-beep-beep-beep-beep-beep.

Och i postfacket låg en knapp med ett budskap på.


Instämmer till fullo.

Ilska

Aftonbladets löpsedel idag. Gör mig totalt jävla rabiat, för jag vet inte hur det är meningen att man ska tolka den riktigt. Hur det är tänkt, liksom.

"Styvpappan föll i gråt i rätten idag"

Är det meningen att man ska fläka upp bröstkorgen och bli medkännande, och tycka att liksom -Nämen stackarn, vad jobbigt?
Vafan. Dräp den jäveln. Skoningslöst. Mamman också på samma gång. Ge dom sinnessjuka jävlarna samma förnedrande slut som pojken fick. Gärna värre om det går. Plåga den sista droppen liv ur kroppen på dom och sänk ner dom jävlarna i närmsta sjö. Viktigt är att se till att det blir jävligt långdraget och segt och smärtsamt innan man sänker ner dom tyngda med kätting och annan skit till botten på sjön. Eller är det att låta dom slippa undan för lätt kanske?
Det värker i mitt hjärta.
Herrejävla Jesus. När, NÄR blev människan så jävla SMUTSIG?

Headline

Loads O´ Cash.

Jag har fått tolvhundra spänn i löneförhöjning förresten. Bra,bra, men var är resten av degen?
Man skulle kunna tycka att jag borde vara glad för den skvätten pengar jag fått.

Man kan tycka det bäst fan man vill.

Caaash-Tjing-Tjing.

:-)

Tjena Världen, så du är kvar alltså?

Livet återvänder. Blodet pulserar i kroppen på mig. Känns ganska skönt. Fruktade för mitt liv ett tag. Tänk att man kan bli så sjuk av att dra ut en visdomstand. Nu är jag visserligen ganska bra på att få panik och överdriva allt, men den här gången dog jag nästan. Seriöst. Trodde ett tag att jag skulle bli tvungen att krypa till posten och köpa ett vadderat kuvert modell större, med plats för kaffemuggen och mina magnifika DarkTranquillityplattor, att adressera till en loveable snubbe i Göteborg.

En annan gång, Grim.