Grim har försett mig med allehanda klokheter under de här åren som jag har hängt honom i hasorna som ett gammalt geggigt plåster.
I afton har jag fått smaka på nåt av det godaste helvete i insektsväg som nånsin har korsat mina mungipor.
Havskräftor. Från havet, ok? Havet.
Jag har insett nu att folk i närheten av västkusten, exempelvis Göteborgare talar sanning när det gäller det där med att man kan ta sig i arslet om man snackar om att vanliga sketna gyttjepölskräftor i knallröd tjusig uniform är nåt att ha överhuvudtaget.
Jämfört med såna små kineser från nån sunkig flod nånstans i...Kina? ...eller halvdeppiga kräftor från en bajsbrunfärgad insjö i Sörmland(där man blir skjuten i röven med salthagel vid tjuvfiske, my own experience) Ja, alltså jämfört med såna så är havskräftor helt sanslöst outstanding, och klart bland det godaste jag har smakat. Nånsin.
Thankyou, Maestro, för den klokskapen.
Också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar