Joho!! Det är hon visst!
Finns ingen indikation alls på att det skulle kunna finnas några somhelst tecken på smolk som skulle kunna grumla innehållet i min bägare at the moment om man säger.
Har tillbringat de senaste två veckorna ute i skärgårn, och alla som håller sig vid sina sinnens fulla bruk vet ju att jag vaknar till liv igen vid havet varje sommar. Nästan euforiskt vaknar jag, och sen är jag inne i nån slags highspeed-happiness, som håller i sig till nånstans i mitten på oktober, och sen knakar jag ihop och blir grinig som fan igen resten av vinterhalvåret, och sådär håller det på, år ut och år in, men man vänjer sig ju vartefter. Eller hur?
Så. jag är alltså tillbaka.
Det är förresten min dator också, som har varit på service i över en månad, och nu kom den tillbaka med ny skärm och ser fin ut. Funkar verkar den också göra.
Elgiganten-killarna vill inte med mig. Jag vill för all del inte nån mer gång med dom heller, så man kan ju hoppas att de har haft en stadig kontakt med servicekillarna på Powermill, om just det faktum att de fan måste se till att fixa min dator i ett sånt skick att de aldrig mer behöver se mig, och då kan man ju hoppas att killarna på Powermill har kopplat direkt och tittat menande på varann och instinktivt vetat vem fan Elgiganten-killarna snackar om.
Hon den där som TJATAR. PSYKOT.STALKERN.
Jag gillar att vara jävligt jobbig. Jag går igång på att hetsa folk till vansinne. I vissa fall.
Fuck it n´let´s go Bowlin´.
Jag är hemma, datorn är hemma, hjärnan är hemma och hjärtat glöder som fan.
Och tre månader och tre veckor utan ett enda bloss.
Me Rule! Me Rule!
Nu ska jag ta en snus.
Over&Out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar